ordfranbarcelona

Eftersom vi i stort sett alla sevärdigheter i stan så har det blivit en hel del barer på sistone. Igår gick vi till baren Marsella som ligger i den lite mer slummigare delen El Raval. Marsella byggdes redan på 1820-talet och ser idag ut på ungefär samma sett som när det byggdes. Det stora barrummet är dammigt och lätt möblerat, känslan av gammal cigarrök hänger kvar i luften. När som hellst förväntar man sig att en stilig man i hög hatt och käpp ska traska in genom dörren.

Marsella är mest känd av sin exclusiva Absinth. Jag skulle kunna tro att när ni tänker på Absinth så tänker ni grön sörja som är vrålstarkt och smakar skit? Men sådant är inte fallet här. På Marsella smakar Absinthen lakris och känns inte alls speciellt stark. Men det är sättet att dricka det som är den stora överraskningen.

När du blir serverad en Absinth vid baren (som kostar 5 euro) får du ingen shot som man skulle kunna tro. Nej, ett driksglas hälften fylld med en klar gul vätska ställs fram tillsammans med en liten gaffel. Till det får du ett paket med två sockerbitar i och en flaska vatten som de slår ett litet hål på högst upp på korken.

Sen tar du med dig dina tillhörigheter till bordet. Doppar sockerbiten i Absinthen, sätter fyr på sockerbiten som ligger på gaffeln. När det har slocknat sprutar du med den lilla strålen från vattenflaskan ner sockerbiten i glaset och rör om. Dags att provsmaka! Då är det upp till var och en vad de tycker om den berömda drycken. Dennis och Per tycker det smakar fruktansvärt medans jag och Sofi som är stora fan av lakris tycker det smakar helt okej, till och med gott. 

Så här höll vi på hela kvällen medans lokalen blev fullare och fullare av folk. Vid 2 när vi bestämde oss för att gå var hela rummet fullknökat med människor. Trevligt ställe, ännu en trevlig kväll!